Din samvetslösa jävla svikare!!!

Natten mellan lördag och söndag gick jag och la mig med en stadig fylla innanför västen och somnade i vanlig ordning som en klubbad säl. Ett tu tre så sitter jag på läktaren någonstans i Frankrike och avnjuter min före detta tennisidol Joachim Pim Pim Johannson och essen haglar som dåliga skämt en en tråkig lördagskväll på krogen. Jag var i denna stund lyrisk över att se min idol som bara några veckor tidigare berättat att han slutat med tennisen. Jag kunde inte förstå vad som var på väg att hända. Pim Pim kunde i och med denna match vara på väg mot ytterligare en comeback till tennisens absoluta elit. Det var en sån enorm känsla i hallen så man kunde inte ta på stämningen. Det kändes som att hela världen var där för att stötta den patriotiska , ödmjuka och alltid trogne Pim Pim i ytterligare ett försök till en comeback. Pim Pim vann matchen och jag var på bristningsgränsen till att börja gråta! Så jävla hysteriskt glad var jag över att min forne idol kanske kanske igen skulle komma tillbaka. Jag var så glad för att Pim Pim som alltid varit det svenska folket trogna äntligen skulle få vara frisk och kunna satsa på allvar igen. I detta ögonblick var Johansson förlåten för allt tidigare svek han tidigare orsakat mig. Förstår ni? Från att ha sagt att han är på väg till den absoluta toppen igen till att 2 veckor senare slänga in handduken och då åter igen ändra sig och försöka ta sig in på ATP-tourens topp 10 lista.
Pim Pim vann matchen och jag kommer ihåg att direkt efter matchboll sprang jag ner i hörnan där han skulle gå ut från arenan och jag lyckades få tag i Pim Pims uppmärksamhet. Jag sa något i stil med - Pim Pim, du fattar inte vad detta betyder för mig. Jag har alltid stöttat dig och trott att du skulle lyckas ta dig tillbaka igen. Pim Pim, kan jag få din keps? Efter ett vänligt smil och tack så lämnade han över sin vita Yonexkeps till mig och jag satte den på mitt huvud. Efter detta euforiska ögonblick så frågade jag honom med ett hjärta som slog 1 miljard slag i sekunden. - Pim Pim betyder detta att du verkligen kommer att satsa igen ? Och svaret var, - Ja det kommer jag, jag ska verkligen försöka!
I ögonblicket efter vaknar jag upp ur min dröm men som ni alla säkert har upplevt så tror man fortfarande att drömmen är verklighet och jag var säker på att Pim Pims vita Yonexkeps befann sig någonstans på mitt rum. Det andra jag hann tänka var att jag skulle ringa till min lika trogne Pim Pim fan "Mådde" och leverera nyheten som en en kall öl en varm lördagseftermiddag. Och ögonblicket efter det så förstod jag att alltihop bara var en dröm. Ångesten kröp sig på som en äcklig rabieshund med sönderskjutna ögon och avhuggen svans.
Fy fan vad lack jag var när mitt medvetande hade återgått till normalt. Min första tanke var att om jag hade sett Pim Pim på stan hade jag sagt - hallå din samvetslösa jävla svikare och gett honom en väl laddad snorloska i huvudet och sedan gott vidare som ingenting hade skett. Som att det var en gestalt som precis gått förbi mig.

Joachim! Jag kommer aldrig att ta ifrån dig dina bedrifter du lyckats uträtta på tennisbanan men det du har gjort mot mig och hela svenska folket kommer jag aldrig att förlåta dig för!